Workshop Bild 1

Skapande med bild

Idag har vi haft en bildlektion i bildgrammatik och materialkännedom. Vi starta med en kort teorigenomgång. Det vi gick igenom var bland annat vad statisk och dynamisk bild betyder. Mats förklara för oss att statisk bild är när vi har en stillbild som är välbalanserad, symmetrisk. Dynamisk är motsatsen, någon som har en riktning och rörelse. Något mer Mats tog upp var begreppen abstrakt och konkret. Han menar att abstrakt är när det inte går att ana vad det föreställer och konkret är då motsatsen, berättar något om verkligheten. Efter teorin fick vi en längre materialgenomgång där vi fick bekanta oss med vad som fanns tillgängligt i salen. Efter teorin satte vi igång med det praktiska arbetet 

De uppgifter vi fick att arbeta med under dagen var att genom använda oss utav en tittruta leta efter en punkt i en bild där vi kan se kontrasten mellan ljust och mörkt, mellan olika färgskiftningar och former. Vad ser vi? Statiskt eller dynamiskt? Denna nya bilden skapades sedan med olika metoder för att sedan formas till olika mönster. 

JAg provade att måla med olika sorters färger och papper för att se skillnaden i att använda olika material. Det blev en stor skillnad i att använda akvarell på olika underlag! Bäst och roligast tyckte jag var att stänka med akvarell på papper som var avsett för akvarell. Detta ger en verkligen en inblick i hur materialet kan styra vår upplevelse!

En fråga vi fick utav Mats som en egen reflektion vad, Vilka olika kunskapsområden har jag använt mig av idag? Det jag utan tvekan kan nämna är matematik och språk. I ämnet bild möter vi mycket mer än det estetiska. Vi mäter mängd och volym när vi häller upp vatten och färger. Vi använder oss utav lägesord när vi målar, ritar och klipper. Vi reflekterar och samtalar med varandra och möter nya begrepp. Detta är något Palmer (2011, s.14) menar är viktigt då vi genom att arbeta med andra ämnen kan väva in matematiken och se den som en uttrycksform. I skapande och bild utvecklas vi.

Palmer (2011, s.14) beskriver hur hon under sin vidareutbildning inom matematik fick en större förståelse för hur vi kan arbeta med matematik genom projekt. Palmer (s.15) menar att genom att arbeta med andra ämnen kan matematiken vävas in och ses som en uttrycksform. 

Jag kopplar detta till vårt kursmål om att kunna förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referens:

Muntlig källa: Mats Andersson, Bildgrammatik och materialkännedom 1, 16/2-15, Högskolan Borås

Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber