Workshop Bild 2

Skapande med papper & lera

Dagens bildlektion fick vi tillverka eget papper och arbeta med lera. Vi började med en materialgenomgång där mats visade hur vi gör för att tillverka papper. 

Mats visade oss hur vi kan göra för att tillverka egna figurer i papier maché genom att använda stavmixer, vatten, tidningspapper och lim.

Jag testade att göra ett färgat papper och använda mig utav en screenram.  Därefter provade jag att trycka en stämpel på i form av ett hjärta för att få en form mitt i pappret.

Att tillverka egen Papier maché visade sig inte vara så lätt som när Mats tillverkade! Det var verkligen ett undersökande arbetssätt jag fick ta till för att få till den perfekta konsistensen. Men tillslut klarade även jag av att få egen Papier maché och den valde jag att färga grön för att i slutändan tillverka frukt och bakverk. Detta var verkligen en rolig upplevelse där jag fick använda mig utav mina sinnen!

Avslutningsvis fick vi skapa figurer i de former Mats sa till oss, kan du skapa en lång, kort, krokig figur? Därefter fick vi lyssna till en Mats som ställde oss frågor och vi utifrån de fick skriva en berättelse. Berättelsen berättades för de andra i gruppen och jag blev förvånad över hur olika berättelserna blev fast att vi fick samma frågeställningar. Vi avslutade aktiviteten med att tillsammans bygga ett torn med våra figurer.   

Sista aktiviteten för dagen blev att prova arbeta med play-doo liknande lera. Vi försökte blanda lera för att få olika nyanser av en färg.

Referens

Muntlig källa: Mats Andersson, Bildlektion 2, 27/2-15, Högskolan Borås

Textil 1

Två av kursens mål säger så här:

Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna

-       Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

-       Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Workshopen men Eva Wahlström berör just dessa två mål då vi här fick tillgång till att testa på olika former att uttrycka sig på genom textil.

Dagen började med att vi studenter fick dela in oss i grupper och fick en dikt att utgå ifrån i skapandet. Uppgiften gick ut på att tolka dikten och att istället för att rita med pennor på papper så fick vi ”rita” med broderi. Detta var ett sätt att uttrycka sig på som jag tidigare inte gjort och det var en rolig upplevelse. Vi fick samarbeta då vi alla fick sy samtidigt på vår duk.

Dikten ”Fågelns öga”

På eftermiddagen fick vi tillgång till att trycka på tyg med olika tekniker.

Bland annat textiltryck där vi fick klippa ut sina egna schabloner att sedan rolla med färg. Eva berättade att det är även uppskattat och roligt att klippa ut barnens teckningar och trycka på tyger. Andra tekniker att använda, kanske för de allra minsta, kan vara att använda oss utav vår kropp och trycka med händer, fötter eller andra objekt.  Detta kan såklart även uppskattas av de äldre barnen. Det är viktigt att ta reda på vad barnen vill göra och utgå utifrån det.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.19) står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Hur kan vi då uppnå detta mål? Jag anser att få skapa med textil kan vara ett givande sätt för barn att uttrycka sig på. Har vi ett tema på vår avdelning, förskola kan detta vara ett roligt och berikande inslag. Om barnen uttrycker att de är intresserade för någonting annat än vårt tema så anser jag att vi inte ska vara för rädda för att vika av och fånga upp det som barnen just där och då intresserar sig för. Låt barnen utforska och pröva, vi kan senare försöka knyta ihop säcken och vi kanske till och med hittar en röd tråd eller en inkörsport till ett nytt spännande tema. Låt textil bli ett inslag som kan vara en väg att gå för att utveckla barnens tankar och funderingar. 

Referens

Muntlig källa: Eva Wahlström, Textil 1, 23/1-15, Högskolan Borås

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30905

Studiebesök Museum i göteborg

Göteborgs Stadmuseum

Det första museumet vi valde att besöka i Göteborg var göteborgs stadsmuseum. Vi blev oerhört bra bemötta i receptionen vilket gör att första upplevelsen blev positiv! Vi fick information om att det just nu fanns en utställning om barnhem från Sveriges 1900-tal vilket som vi diskuterade med receptionisten om att det inte var passande för barn då det var väldigt hemskt. Vi valde att gå upp för att se oss omkring och ändå uppleva utställning och visst var den otäck och hemsk. Jag håller med receptionisten om att hit hade jag inte valt att ta med mig en barngrupp. Av receptionisten fick vi en karta över museumet och då vi berättade att vi var där på ett studiebesök som förskollärarstudenter fick vi en som var avsedd för barn. Detta var väldigt roligt då det fanns en förenklad karta som vi kan följas åt i barngrupp och små roliga uppgifter längs den andra utställningen som vi valde att se. Denna utställningen var olika tidsepoker och var en stor utställning på olika våningar och rum. 

Det var roligt att gå runt för att se de olika åldrarna men samtidigt blev det lite tröttsamt. Att se hela utställningen med en barngrupp på samma dag tror jag kan bli svårt och ge en negativ upplevelse. Jag skulle välja att dela upp utställningen till olika projekt, exempelvis vikingatiden till ett projekt osv. 

I slutet av besöket fick vi se att det fanns något som kallades för barnens museum och var som ett lekrum. Här kan barnen få springa, leka och klättra på klättervägg vilket kan vara en rolig avslutning på dagen eller när barnen har för mycket rörelseglädje i kroppen.  

Hasselblad Center

Vårt andra besök för dagen blev på Hasselblad Center. Utställningen som den var just nu var inte lämplig för barn. Utställningen skildrade olika krigsituationer och konflikter som kan ge barn stort obehag och rädsla. Det kan vara så att på förskolan vi arbetar på kommer det finnas barn med trauman från krig och ett besök på denna utställningen kan då resultera i stor negativ affekt. Besöket på Hasselblad Center fick mig att reflektera över vikten av att alltid vara förbered innan ett besök på museum. Vi måste vara noga med att kolla upp vad för sorts utställning som finns för att tillgodose vår barngrupp.

Världkulturmuseet

Sista stoppet för dagen blev på världskulturmuseet. Entrén var stor och rymlig med fint ljusinsläpp. Det fanns bra avhägningsmöjligheter med krokar och skåp på låg höjd så att barn kan få möjlighet att hänga av sig själva.  Här möttes vi av personal som vi kunde rådfråga med om vad vi skulle besöka. De förklarade för oss att de just nu sker en ombyggnadtion med att det fanns en utställning för barn längst upp i huset. 

Utställningen vi besökte kallades för Jordlingar och var en färgglad och upptäckande utställning. Det utställningen ville förmedla var att hur kan en utomjordning uppfatta oss som bor på Jorden? Utställningen var särskilt anpassad och skapad för barn där alla kan testa, pröva och leka. Detta besök uppskattade jag mest då denna kändes roligare för barn att besöka. 

Navet Science Center Borås 2

Denna gången vi besökte Anna på Navet så fokuserade vi på fysik och kemi. Anna berättade för oss hur viktigt det är för barnen att lära i sammanhang där barnens sammanhang är lek och upplevelser. Vi måste leka oss fram kunskapen och låta barnen pröva, utforska och uppleva!

Något Anna tog upp under dagen är att vi pedagoger måste tanka på vårt språk gentemot barnen. Det är viktigt att vi redan från början använder de rätta begreppen då det blir svårare för barnen att lära om sig begreppen senare. Benämner vi de rätta begreppen tillräckligt många gånger så befäster sig de begreppen. Detta är något jag anser är viktigt att reflektera över då det förekommer att vi förenklar för barnen. Det vi gör hjälper inte barnen utan istället gör det svårare för de att förstå. Det är inte svårare att lära sig de rätta begreppen än begrepp vi anser är förenklade.

Dagen första experiment startades med att Anna läste ur hennes nya bok där vi fick följa Tundra och Triton. Efter sagan fick vi testa på att göra det som fanns som experiment i boken. Ett av dessa var att bygga en egen luftballong/fallskärm utav en plastpåse, snöre och några plastnallar. Vi följde instruktionerna och testade sedan hur fallskärmen fungerade. Den fungerade men vi ville testa att utveckla den. Vi la i mer nallar och testade hur det gick då. Vi testa även en tredje gång och denna gången blev det för många nallar och fallskärmen fungerade inte lika bra. Denna sorts av skapande och prövande tror jag är ett bra sätt att jobba med barn. Vi ställer hypoteser, vi ändrar och vi prövar oss fram. Det är även material som finns lättillgängligt i förskolans verksamhet och ett roligt sätt att uppleva fysik!

Anna ville även att vi borde tänka på att vi kan använda sagor till att skapa något och vara kreativa. Hon menar att det inte behöver handla om att barnen ska rita, vi kan ta ut svängarna och göra någonting annorlunda som att bygga något. Ett exempel på detta kan vara utifrån Annas egna barn bok där draken Berta gör fissaft. Fissaft är egentligen rödkålssaft och luktar väldigt illa. Barnen kan då få möjlighet att experimentera och göra egen fissaft, detta är något vi även fick chansen att testa på under dagen. Det var roligt att få testa att experimentera med fissaften genom att ändra färg genom att tillsätta något basiskt (bikarbonat) eller surt (citronsyra). Något Anna ville att vi skulle tänka på när vi utför en aktivitet med barnen var att ställer barnen inga frågor ska vi låta de vara och istället låta de uppleva. Vi kan istället observera vad barnen pratar om med sina kompisar när de laborerar.

En viktig regel när vi arbetar med kemi som Anna tryckte på att vi måste lära barnen är att man får inte smaka! Vi arbetar med olika ämnen och när barnen blir äldre är det viktigt att de har med sig detta då de kan arbeta med farliga ämnen.

Referens:

Anna Gunnarsson, Navet 2, 24/2-15, Navet Science Center Borås

Didaktiska aspekter på olika material

För ett tag sedan var jag på en föreläsning med Lena Lyckeståhl som handla om didaktiska aspekter på olika material. Didaktik är läran om undervisnings metodik, undervisningens innehåll och form. Under föreläsningen togs vikten av att utveckla eget material till sin barngrupp upp. Två saker som gynnades var bland annat att materialet blir anpassat till barngruppen och det finns en hållbarutvecklingsaspekt.

Lena menade att om vi enbart har färdiga produkter och mallar tillgängliga för barnen kan det bli störande och styrande för de.

Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.12) ska Förskolan sträva efter att varje barn ”utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation”. 

Om vi erbjuder barnen material att skapa med kan vi ta reda på hur barnen tänker och gör själva. Barnen får själva pröva sig fram och använda saker i sin fantasi. På så vis kan barnen få utvecklas och uttrycka sig fritt och därigenom påverka sin situation.  Det är viktigt att vi pedagoger är medforskande och stöttar barnen för att ta reda på saker tillsammans.

Under tre veckor i april ska jag ut på min verksamhetsförlagdautbildning, eller VFU som det kallas. Vi har i uppgift att till dess skapa ett eget didaktisk material och något som är viktigt att ställa sig då är vad är det som gör ett material didaktiskt? Lena konstatera att när vi har ett syfte med vår aktivitet eller material är det didaktiskt. Vi ska jobba med barnen för att mötas och utvecklas.

Lena mena att det är viktigt att vi ställer didaktiska frågeställningar när vi planerar något i vår verksamhet.

Vad ska undervisningen innehålla?

Hur ska detta göra tillgängligt?

Varför ska man lära?

När ska man lära?

Med vem ska man lära?

Var ska man lära

Vem bestämmer lärandet?

Detta är en bra hjälp när vi ska planera. Något jag själv använder mig utav när jag planerar och genomför mina uppgifter under min vfu är momentplaneringsmallen. Detta är en mall som vi har fått tilldelade från högskolan och fungerar som ett stöd till när vi planerar aktiviteter. Den fungerar även som en bra reflektionsmall efter aktiviteten då vi kan gå tillbaka och se vad som gick bra/mindre bra och vad som kan förbättras.

På slutet av Workshopen fick vi två och två pröva på ett didaktiskt material och även fundera på hur vi kan utveckla det. Det blev många skratt och en givande diskussion om vad vi kan använda som didaktiska material.

 Draken & siffrorna * Ett matematiskt material

Detta kopplar jag till kursmålet : utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referens:

Lena Lyckeståhl, Didaktiska aspekter på olika material, 26/1-15, Högskolan Borås

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30905

Navet Science Center Borås

Onsdagen den 28 januari var jag och min grupp på Navet i Borås för att ta del av en workshop. För er som möjligtvis inte vet är Navet en verksamhet som bygger på en pedagogik där vi upptäcker olika ämnesområden med våra sinnen. Så här står det på deras hemsida: ” NAVET är ett science center, en plats där alla har möjlighet att uppleva naturvetenskap, matematik, teknik och hållbar utveckling på ett meningsfullt, lekfullt och kreativt sätt ”. Läs mer på deras hemsida, http://www.navet.com, om ni är nyfikna på vad som erbjuds på Navet.

Under workshopen fick vi ta del av information om bland annat plaster och dess märkningar, hur vi människor påverkar naturen på platser där vi inte ens befinner oss, tillverka alster i återvunnet material och en lektion i förmultning. Ett citat som de använder på Navet fastnade hos mig och som jag tycker att vi alla borde ta till oss är ”Ingenting försvinner, allt finns kvar och sprids”.

Anna Gunnarsson som tog emot och höll i vår workshop ville att vi i början noterade vilka material som användes runt omkring oss på navet och hur de föll sig estetiskt. Vi fick sedan i uppgift att i små grupper skriva vad vi kom fram till och sedan utveckla det med hur vi kunde använda det i förskolan.

Några av de saker vi kom fram till i gruppen var:

• Textil – Vilken funktion använder vi det till? Vi kan skapa med det, inreda samtidigt som vi dämpar volymen, uttrycka oss estetiskt.
• Storlek – Vad är förminskat/förstorat/verklighetstroget? Bygga en exempelvis verklighetstrogen ko tillsammans med barnen kan väcka många tankar/idéer!
• Belysning – Hur ser belysningen ut på förskolan? Planera den så att exempelvis bok hörnan får ”mysig och trivsam belysning”
• Att få röra – På Navet är det tillåtet att röra vid allt och testa sig fram. Barnen utvecklas genom att på så vis ställa hypoteser ” vad händer när jag gör så här?”. Låt barnen testa sig fram på förskolan!

"Hur miljövänlig är en ko? Och vart ska jag återvinna min konservburk egentligen?" 

Senare fick vi en föreläsning om plast. Anna berättade för oss att det ska finnas en märkning på plasten från 01 till 07 där 07 är den plast som vi verkligen inte vill ha/få i oss då den anses som den giftigaste.  Många matlådor som vi använder i mikron har en farlig märkning på sig och när plasten blir varm släpper den ifrån sig farliga ämnen som går in i maten som vi sedan äter. Det kan vara svårt att hålla reda på vilken märkning som är bra och dålig men det är verkligen viktigt! Exempelvis Nr 03 ska inte upphettas då den inte är gjord för det och släpper ifrån sig farliga ämnen. Nr 05 är en märkning som går bra att upphettas och inte släpper ifrån sig de farliga ämnena. Anna tog upp att de plaster som inte har märkningar på sig ska aldrig upphettas då de kan ha olika plaster och inte är säkra. Något jag tog till mig var när Anna berättade att många nappflaskor som säljs kan innehålla plaster som inte får upphettas och vad händer då när barnet blir serverad en varm välling? Så viktigt, hem och kolla era märkningar!

Anna berättade för oss att plast framställs av olja och vatten. Vi måste därför vara noga med att återbruka plasten som redan finns så att vi inte behöver framställa ny plast. Tillslut kommer vi inte ha någon olja kvar. Hon berättade även om hur viktigt det är att vi tar hand om vårt vatten och se till så att det blir så lite miljö utsläpp som möjligt då vatten är en förutsättning för liv. Hon visade bilder för oss som var tagna från en fågelkoloni där människor inte bebodde. Dessa fåglar dog och orsaken var att de hade ätit plast och skräp som vi människor dumpat i havet som då hade förflyttat sig till denna plats. Fågelungarna blev inte matade med mat utan plast och följden blev att de dog. Fruktansvärt att vi kan ha en sådan påverkan på platser vi inte befinner oss på och det ger en tanke om att vi måste ta hand om det vi har på ett bättre sätt. Vi måste ha inta en hållbarutvecklings perspektiv ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässig avseende. Det är på så vis viktigt att vi redan när vi människor är små börja prata om miljö och vilken inverkan vi har på den. Barnen är vår framtid och vi bör prata med dem om vikten av hållbarutveckling. 

I slutet av dagen fick vi tillverka våra egna alster av ett och samma material så att vi i slutet kunde återbruka materialet. Det blev en hel del spännande och tänkvärda alster. Jag gjorde bland annat "gift tags" utav papp. Istället för att använda sig utav klistermärken gjorda utav plast kan vi göra våra egna presentkort. 

Vi avslutade dagen med en övning där vi skulle gissa vad som förmultnar snabbast av åtta olika material. Rätta svaren var: Apelsin, tändsticksask, mjölkpaket, cigarrett, tuggummi, Cola burk, petflaska och glasflaska. 

En dag på Navet

Referens:

Anna Gunnarsson, Navet 1, 28/1-15, Navet Science Center Borås