Fältdagar till reflektion

Under mina två fältdagar efter VFU fick jag chans till att reflektera över mitt didaktiska material, följa upp och utvärdera. Utvärderingen jag kom fram till av mitt didaktiska material är att barnen visade sig vara intresserade av och nyfikna på sagolådan. Barnen visade att de tyckte det var roligt att uppleva sagan på ett annat sätt än att få den läst ur en bok. Barnen ville gärna undersöka lådan och leka med figurerna under vissa stunder vilket också får mig att dra slutsatsen att de uppskattade materialet. Skapandet utav saltdegen och figurerna blev ett roligt moment i mitt didaktiska material och visar hur mycket som kan ingå inom ett tema. Genom mina planerade aktiviteter och mitt material jag fick med mig ut i verksamheten har barnen fått möjlighet till att möta och utveckla sitt språk, sin matematiska förmåga, bild skapande och drama. Detta var även mitt mål och på så vis tycker jag att dessa blivit uppfyllda. Barnen har fått möta sagan på ett nytt spännande sätt samtidigt som de fått möta föremål, figurer och begrepp på ett konkret sätt.  Barnens språk och fantasi har stimulerats genom sagolådan och då barnen fått tillgång till lådan har detta lockat till att leka sagan och återberätta för sina kompisar.

Föreläsning/ Workshop AKK, TAKK & GAKK

Camilla startade dagen med en föreläsning där hon fokuserade på vad kommunikation är och att vi alla har rätt till att kunna kommunicera. Under föreläsningen förklarade Camilla om kommunikationens funktion, innehåll och form. Hur vi använder kommunikationen, Vad vi pratar om och Hur vi uttrycker oss. Hon menar att vi behöver något att säga, ett sätt att säga det på och en anledning att säga det för att kommunikation ska uppstå. 

De begrepp Camilla tog upp och förklarade under föreläsningen var AKK, TAKK och GAKK. AKK betyder Alternativ och kompletterande kommunikation. Detta ska ses som en bro där insatser görs för att hjälpa individen med sitt bristande tal. På så vis kan kommunikationen mellan människor skapas och gynnas. TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, och GAKK, grafisk alternativ och kompletterande kommunikation, är två begrepp som ingår i AKK. Innan vi gör någonting måste vi först se barnet menar Camilla. Det vi ska titta på är vilka förutsättning har barnet? Vilket redskap passar bäst? Omgivningen är viktig för att kommunikationen skall kunna fungera. 

Något Camilla vill att vi studenter skall vara uppmärksamma på är om något barn hör dåligt. Har barnet en hörselnedsättning kan detta leda till försenat tal. Blyghet är något vi också ska vara lite uppmärksamma på då detta kan, men absolut inte nödvändigtvis, vara en kamouflerad språksvårighet då barnet har svårt att förstå. 

När vi kommunicerar använder vi inte bara vårt tal, vi kan använda oss utav olika strategier för att kommunicera. Camilla menar att kunna kommunicera och göra sig förstådd är en grundläggande mänsklig rättighet och det är vårt uppdrag att se till att alla barn får den möjligheten. För att hjälpa barnen i sin kommunikation kan vi använda oss utav AKK, antingen som någonting tillfälligt när talet inte räcker till eller som något som bestående.

För att stödja och stimulera barns språkutveckling kan vi använda oss utav TAKK. TAKK används tillsammans med vårt tal, antingen som ett bestående hjälpmedel eller tillfälligt. Det är viktigt att förstå att TAKK inte hämmar barnens utveckling av sitt verbala språk utan istället gynnas i sitt tal. Camilla gav oss sex goda skäl till att använda TAKK som ett hjälpmedel:

1. Att det ger långsammare och tydligare tal
2. Det är fysiskt lättare att teckna än att tala
3. Det ökar koncentrationen vid inlärning
4. Det ställer mindre krav på hörselminnet och slutledningsförmågan
5. Det är oftast lättare att minnas det man ser i jämförelse med tal
6. Tecken är oftast mer lika begreppen de beskriver än vad talet är

Vi avslutade dagen med att dela upp oss i smågrupper och pröva på olika teckenmaterial så som teckenböcker och appar i ipad. Camilla betonade att ett bra sätt att lära sig TAKK är att vi lär tillsammans med barngruppen genom lekar, spel, sånger och böcker. Vår grupp valde en teckenbok med Babblarna. Det var roligt att lära sig samtidigt som det var svårt. Några utav tecknen var lika det som beskrevs och dessa var lättare att komma ihåg. Vi tittade på olika barnsånger på youtube som de använde sig utav TAKK. Vi försökte härma och lära oss de olika tecknens betydelse. På Babblarnas hemsida kan man klicka sig fram till de olika böckerna och få se böckerna och tecknen inspelade. Det kan vara roligt att titta på detta tillsammans med barnen i barngruppen och tillsammans lära oss de olika tecknens betydelse. Detta anser jag vara ett roligt material att använda i barngruppen.

http://www.babblarna.se/bio/lar-dig-teckna/

Under Camillas andra föreläsning gick hon närmare igenom GAKK och här menar hon att vi ska arbeta och ta hänsyn till BRO. BRO är en förkortning av att vi ska ta hänsyn till Barnet, Redskapen och Omgivningen. Vad behöver barnet för att vi ska kunna skapa en väg av kommunikation. GAKK är hjälpmedelsberoende och det vi kan använda oss utav är föremål, foton/bilder, symboler och talande hjälpmedel.

Vi kan underlätta för barnen genom att tydliggöra tiden med hjälp utav bilder. Ett exempel på detta kan vara att vi har bakat bullar och barnet vill äta bullen men vet inte när vi ska få äta bullen. Vi kan då underlätta genom att visa att vi först ska gå ut och sedan ska vi äta bullen. Camilla menar att vi ska kommunicera med tydliggörande pedagogik där vi visar tid (när kommer det ske?), rummet/miljön (var kommer det ske?), innehåll (Vad kommer att ske?) och person (Vilka ska vara där?).

Efter föreläsningen om GAKK fick vi testa på att göra en bildsekvens som vi kan tänkas använda inför en aktivitet i verksamheten. Det är viktigt att tänka på vilka moment som finns med och behövs tydliggöras inför aktiviteten som väljs när vi skapar en bildsekvens för att barnet ska känna sig trygg. Vi  valde att skapa en bildsekvens inför ett besök på bokbussen. Det vi fick fundera på var bland annat vart startar vi? När ska vi gå? Hur ser vägen ut dit?  Ett tips Camilla gav var att det är bra om vi dokumenterar tillsammans med barnen och skapar en bildsekvens tillsammans med barnen. På så vis får vi alla samma erfarenheter och lättar att associera till bilderna. 

Delar med mig utav länktips vi fick utav Camilla:

Länktips för TAKK:
http://www.babblarna.se
http://www.hattenforlag.se
http://www.ling.su.se/teckenspr%C3%A5kslexikon
http://www.horselboken.se
http://www.ritadetecken.se/download (teckenbilder)
http://www.barnbibblan.se/ (skriva med handalfabetet)
www.teckna.se (bla. Teckenbilder för utskrift)
http://kommunikationforalla.blogspot.se/2011/06/tecken-till-babblarna-bockerna.html
http://www.ur.se/teckensprak/flash_holder.html (UR tågstationen)
http://www.sdr.org/teckensprak/handalfabetet/svenska-handalfabetet (handalfabetet)
http://www.spreadthesign.com/se/children (bokstavsplansch med tecken)

Länktips för GAKK:
http://papunet.net (bildbas för utskrift)
http://www.hargdata.se/ (kommunikationshjälpmedel)
http://www.dart-gbg.org/ (Data och kommunikationscentrum Göteborg)
www.sokcentrum.se (SÖK, Södra regionens kommunikationscentrum)

AKK, TAKK och GAKK kopplar jag till tre utav kursens mål:

Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

Referens:

Muntlig källa: Camilla Carlsson, TAKK, 23/2-15, Högskolan Borås

Muntlig källa: Camilla Carlsson, GAKK, 8/5-15, Högskolan Borås

VFU vecka 18

Veckan startade med att jag gjorde en storsamling med alla barn och personal där sagan om Bockarna Bruse fick bli det centrala i samlingen. Samlingen blev en positiv upplevelse för både barn och personal där dramatiseringen av sagan gjorde det till en glädjefylld stund. Vi avslutade med att sjunga sången om Bockarna Bruse med gitarr.

Vi besökte vattenleken som är ett rum på förskolan där det finns baljor, handfat och tillhörande vattenleksaker. Barnen visade mycket glädje under stunden de fick undersöka vattnet och de olika föremålen. Det var givande för mig att som student få vara med och observera hur barnen undersöker med hela deras kroppar vad vatten är, hur en kanna blir tung när vi fyller den med vatten och att det går olika mycket vatten, volym, i olika föremål. Barnen lekte länge i vattenleken och det var verkligen roligt att få vara med i denna aktivitet.

Under veckan har jag fortsatt med temat Bockarna Bruse genom att barnen har fått skapa med lera. Jag har delat ut tre degklumpar i storleksordning liten, mellan och stor. Detta för att få in begreppen och låta barnen höra och uppleva de. Barnen har sedan fått undersöka, pröva och skapa med degen. Denna aktiviteten pågick under en längre stund då barnen visade ett stort intresse för det och jag ville inte avbryta deras process. När aktiviteten avslutades samlade jag in barnens alster för att torka de.

I en samling under veckan presenterade jag ett nytt didaktiskt material som utgår från min sagolåda om Bockarna Bruse. Detta var bockar som är utklippta, färgade och laminerade. På baksidan av varje kort står det ett uppdrag om att barnet ska hitta något som är stort respektive litet. Under samlingen märkte jag att det var svårt för några barn att förstå vad jag ville få ut av aktiviteten så jag ändrade spår och fokuserade istället på färgerna. Det är viktigt att utgå utifrån vilka barn vi har i barngrupperna och jag tror att materialet först måste presenteras och förenklas för att sedan kunna bygga vidare på med uppdragen som finns på baksidan. På så sätt är det ett bra material som kan successivt utmana barnen.

Denna veckan har vi tillsammans med barnen placerat ut en pallkrage som vi fyllt med tidningspapper i botten och sedan jord. Barnen har fått kratta ut jorden och vara delaktiga. Vi ska senare så frön och sätta potatis och jag hoppas att jag hinner få vara med på detta innan VFUn är slut! Jag såg på barnen att de tyckte det var spännande och roligt att få vara med och göra detta. Ett bra sätt att få barnen till att få möjlighet att möta naturvetenskapliga fenomen.

Som ett avslut på mitt didaktiska material har barnen målat sina alster de skapat med saltdeg. Dessa ställdes på fina speglar för att visa att det som barnen har skapat är värdefullt och betydelsefullt.

VFU vecka 17

Veckan startades med en lång dag där jag fick möjlighet till att delta på ett informationsmöte på kvällen. De som varit iväg på studieresan i Italien fick ta upp vad de tog med sig från resan. Många tänkvärda ord! Bland annat att barnens alster ska tas på allvar och betraktas som någonting betydelsefullt. Detta kan vi göra genom att sätta namn på allt, behandla alstren med omsorg och sätta upp de i exempelvis tavelramar eller på små speglar.  Barnen känner då att det som har skapat är någonting viktigt och att barnen själva är viktiga!  De pratade om så många bra och intressanta saker som gjorde att jag själv blir väldigt nyfiken och önskar att jag själv i framtiden får möjlighet till att göra en studieresa ner till Italiens Reggio Emilia!

Jag har även hunnit presentera mitt didaktiska material för barnen. Jag startade med 7 barn och jag blev förvånad över hur bra det gick. Det är verkligen ett resultat på hur viktigt det är att förbereda sig inför ett moment/aktivitet. Barnen tyckte mycket om hur jag dramatiserade sagan och lyssnade förväntansfulla. De ville gärna undersöka figurerna när sagan var slut. Vi pratade om vilken som var den stora, mellan stora, och lilla bocken. Innan aktiviteten lärde mig sagan Bockarna Bruse utantill och gick in i rollen för att verkligen dramatisera och bygga upp spänningen för barnen, jag tror att det hjälpte till att hålla barnens intresse. Kanske hade barnen inte lyssnat så noga och varit intresserade om inte jag själv var intresserad/levde mig in och tog aktiviteten på allvar. Under slutet av veckan presenterade jag sagan för några andra barn vilket inte fick samma respons. Hur blev det så olika började jag då fundera, vad fungerade och vad fungerade inte? Min hypotes blir att valet av plats spelade stor roll. Första gången var aktiviteten i ett litet rum med stängda dörrar och det fanns ingenting som störde. Andra gången jag höll i aktiviteten befann vi oss ute på "torget" som alla avdelningar har tillgång till. Det sprang pedagoger, vuxna och barn förbi och detta tror jag påverkade barnen så att de inte kunde fokusera på vad det var vi gjorde. Detta är något jag verkligen kommer ta med mig i framtida aktiviteter, att se till att platsen vi jobbar på är noga vald för att barnen inte ska bli störda.

Jag tar allt mer större ansvar under min VFU, vilket även står som ett av mina VFU mål. Detta tycker jag är både roligt och utvecklande för min roll som ledare. Under veckan har jag hållit i några sångsamlingar som jag själv tyckte var roliga att hålla i och barnen visade att de uppskattade. Jag tyckte det var kul med sångsamlingar speciellt för att vi har haft musik workshops där vi fått mycket inspiration och efteråt fått en känsla av att musik är till för alla och alla kan utöva musik, inte bara de som anses kunna och vara duktiga i musik.  Jag tycker att det är viktigt att vi utmanar oss själva för att kunna utvecklas som pedagoger och då jag själv inte har hållit i många musikaktiviteter tycker jag det är både roligt och utmanande att få göra det. Under mina musiksamlingar har barnen fått pröva att skaka med äggmaracas vilket var väldigt uppskattat och roligt! Vi övade att låta lite, mycket och vara tysta. Sedan fick barnen pröva att spela med instrumenten till sånger. Musikaktiviteten valde jag för att musik är språkutvecklande men också för att i en gruppaktivitet stimulera barnens sociala utveckling, vi får en gruppkänsla genom musiken, och musik är en källa till glädje som lockar till lustfyllt lärande.

På onsdagen tog jag ut tre barn till "torget" som ligger i mitten av förskolan där vi tillsammans gjorde en saltdeg. Detta för att jag ville att barnen skulle få möjlighet till att möta matematik och utveckla sitt språk genom att möta nya begrepp, uppleva volym och mängd samt samtala med mig och varandra. Detta kopplar jag till Läroplanen för förskolan där det redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn:

“utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, ” Lpfö 98 ( rev. 2010, s.10)

“utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, ” Lpfö 98 ( rev. 2010, s.10)


 Innan jag hämtade barnen såg jag till att allting var framplockat och det bara var att köra igång, allt för att göra det möjligt att hålla barnens intresse och nyfikenhet. Det första vi gjorde var att titta vilka ingredienser som var framplockat och barnen fick titta, känna, lukta och smaka om de ville. Vi jämförde vilket mått som var stort och litet. Jag benämnde måtten med de riktiga begreppen för att inte förenkla. Detta för att barnen inte ska behöva lär om sig de rätta begreppen senare och på så vis kan få det svårare att lära sig. Vi följde receptet och räknade hur många mått som behövdes hällas ner i skålen. Jag försökte prata lugnt och tydligt och försöka få aktiviteten till att vara rolig vilket barnen visade att de tyckte, sammanfattningsvis var aktiviteten uppskattad och barnen fick möjlighet till att möta nya matematiska begrepp. 

Torsdagen fortsatte jag med saltdegen där barnen fick göra egna figurer av leran. Jag fanns med under hela processen och försökte fånga upp barnens tankar och funderingar. Vi samtalade om vad som är litet och vad som är stort. Kan något som är litet vara stort i jämförelse med något ännu mindre? Det var svårt för de allra minsta att fokusera på vad vi pratade om men den taktila upplevelsen, prövande och utforskande är minst lika viktig.

Detta kopplar jag till kursmålet: självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden, samt kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Referens

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30905

VFU vecka 16

Inför VFU fick vi tre stycken fältdagar. Under dessa fältdagar fick vi i upppgift att lära känna barngruppen och ta reda på vad avdelningen arbetade med för tema. Avdelningen jag har min praktik på har en tema i Bockarna Bruse och som inspiration till det har jag valt att skapa en sagolåda där alla figurerna i sagan är med. Jag vill med mitt material ge barnen möjlighet till att få uppleva sagan dramatiserad och få en tydligare bild av de olika begreppen som används i sagan. Detta gör att aktiviteten blir kontextbunden och underlättar för barnen att förstå vad som menas med över, under, stor, liten osv. Jag vill även att barnen ska få skapa egna figurer för att barnen ska få uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Barnen kommer att efter vi läst sagan få skapa med lera. Detta gör även att de får olika uppfattning om vad som är litet och stort, hur ser en liten bock ut? Hur kan en stor bock se ut? Jag kommer vara noga med att inte ha ett rätt och fel tänk och få barnen att känna en "jag kan" känsla och tycka att det är lustfyllt. Materialet berör olika kunskapsområden som matematik, språk, kommunikation och fantasi. Syftet med mitt material är att barnen ska få möjlighet till att möta språk, matematik och skapande på ett lustfyllt sätt och ge de möjlighet till att förmedla sina tankar.

I Läroplanen för förskolan redogörs för att förskolan ska sträva efter att varje barn:

“Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama ” Lpfö 98 ( rev. 2010, s.10)

Denna veckan är min första VFU vecka och tiden har verkligen gått snabbt. Just nu är det personal som fattas på min avdelning då förskolan har anordnat en studieresa till Italien där de besöker en Reggio Emilia förskola. Mina Vfu plats är en förskola som har Reggio Emilia som en profil där de inspireras av detta arbetssätt och förhållningssätt. Väldigt roligt och spännande att  verksamheten satsar på att resa ner till Italien och se hur verksamheten fungerar där för att hämta inspiration.

Jag har verkligen fått tagit mer ansvar denna veckan än vad jag tidigare har gjort under min praktik och fått känna på genom att ta en liten roll som en i arbetslaget, vilket har varit en stor lärdom för min roll som pedagog och ledare. 

Mina personliga mål för den är terminens VFU-period är att

- Träna mig i att planera, organisera och genomföra olika aktiviteter. Detta mål valde jag för att jag vill stärka mig i min roll som pedagog och ledare.

- Reflektera över hur barns meningsskapande  syns och tar sig i uttryck i förskolan. Detta mål kopplar jag till kursens titel och då jag är nyfiken på hur detta syns i förskolan.   

Ett utav våra kursmål är att kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma vilket jag denna veckan har haft som mål att uppfylla. Jag har pratat med personalen på förskolan om min uppgift och vad vi går för kurs denna terminen. Barnen har och kommer få ta del utav kursen innehåll genom mitt didaktiska material och mina aktiviteter. Jag har tagit kontakt med föräldrar och berättat att jag är där som student och om vad jag har uppgifter.

Referens

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30905