Fältdagar till reflektion

Under mina två fältdagar efter VFU fick jag chans till att reflektera över mitt didaktiska material, följa upp och utvärdera. Utvärderingen jag kom fram till av mitt didaktiska material är att barnen visade sig vara intresserade av och nyfikna på sagolådan. Barnen visade att de tyckte det var roligt att uppleva sagan på ett annat sätt än att få den läst ur en bok. Barnen ville gärna undersöka lådan och leka med figurerna under vissa stunder vilket också får mig att dra slutsatsen att de uppskattade materialet. Skapandet utav saltdegen och figurerna blev ett roligt moment i mitt didaktiska material och visar hur mycket som kan ingå inom ett tema. Genom mina planerade aktiviteter och mitt material jag fick med mig ut i verksamheten har barnen fått möjlighet till att möta och utveckla sitt språk, sin matematiska förmåga, bild skapande och drama. Detta var även mitt mål och på så vis tycker jag att dessa blivit uppfyllda. Barnen har fått möta sagan på ett nytt spännande sätt samtidigt som de fått möta föremål, figurer och begrepp på ett konkret sätt.  Barnens språk och fantasi har stimulerats genom sagolådan och då barnen fått tillgång till lådan har detta lockat till att leka sagan och återberätta för sina kompisar.

Föreläsning/ Workshop AKK, TAKK & GAKK

Camilla startade dagen med en föreläsning där hon fokuserade på vad kommunikation är och att vi alla har rätt till att kunna kommunicera. Under föreläsningen förklarade Camilla om kommunikationens funktion, innehåll och form. Hur vi använder kommunikationen, Vad vi pratar om och Hur vi uttrycker oss. Hon menar att vi behöver något att säga, ett sätt att säga det på och en anledning att säga det för att kommunikation ska uppstå. 

De begrepp Camilla tog upp och förklarade under föreläsningen var AKK, TAKK och GAKK. AKK betyder Alternativ och kompletterande kommunikation. Detta ska ses som en bro där insatser görs för att hjälpa individen med sitt bristande tal. På så vis kan kommunikationen mellan människor skapas och gynnas. TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, och GAKK, grafisk alternativ och kompletterande kommunikation, är två begrepp som ingår i AKK. Innan vi gör någonting måste vi först se barnet menar Camilla. Det vi ska titta på är vilka förutsättning har barnet? Vilket redskap passar bäst? Omgivningen är viktig för att kommunikationen skall kunna fungera. 

Något Camilla vill att vi studenter skall vara uppmärksamma på är om något barn hör dåligt. Har barnet en hörselnedsättning kan detta leda till försenat tal. Blyghet är något vi också ska vara lite uppmärksamma på då detta kan, men absolut inte nödvändigtvis, vara en kamouflerad språksvårighet då barnet har svårt att förstå. 

När vi kommunicerar använder vi inte bara vårt tal, vi kan använda oss utav olika strategier för att kommunicera. Camilla menar att kunna kommunicera och göra sig förstådd är en grundläggande mänsklig rättighet och det är vårt uppdrag att se till att alla barn får den möjligheten. För att hjälpa barnen i sin kommunikation kan vi använda oss utav AKK, antingen som någonting tillfälligt när talet inte räcker till eller som något som bestående.

För att stödja och stimulera barns språkutveckling kan vi använda oss utav TAKK. TAKK används tillsammans med vårt tal, antingen som ett bestående hjälpmedel eller tillfälligt. Det är viktigt att förstå att TAKK inte hämmar barnens utveckling av sitt verbala språk utan istället gynnas i sitt tal. Camilla gav oss sex goda skäl till att använda TAKK som ett hjälpmedel:

1. Att det ger långsammare och tydligare tal
2. Det är fysiskt lättare att teckna än att tala
3. Det ökar koncentrationen vid inlärning
4. Det ställer mindre krav på hörselminnet och slutledningsförmågan
5. Det är oftast lättare att minnas det man ser i jämförelse med tal
6. Tecken är oftast mer lika begreppen de beskriver än vad talet är

Vi avslutade dagen med att dela upp oss i smågrupper och pröva på olika teckenmaterial så som teckenböcker och appar i ipad. Camilla betonade att ett bra sätt att lära sig TAKK är att vi lär tillsammans med barngruppen genom lekar, spel, sånger och böcker. Vår grupp valde en teckenbok med Babblarna. Det var roligt att lära sig samtidigt som det var svårt. Några utav tecknen var lika det som beskrevs och dessa var lättare att komma ihåg. Vi tittade på olika barnsånger på youtube som de använde sig utav TAKK. Vi försökte härma och lära oss de olika tecknens betydelse. På Babblarnas hemsida kan man klicka sig fram till de olika böckerna och få se böckerna och tecknen inspelade. Det kan vara roligt att titta på detta tillsammans med barnen i barngruppen och tillsammans lära oss de olika tecknens betydelse. Detta anser jag vara ett roligt material att använda i barngruppen.

http://www.babblarna.se/bio/lar-dig-teckna/

Under Camillas andra föreläsning gick hon närmare igenom GAKK och här menar hon att vi ska arbeta och ta hänsyn till BRO. BRO är en förkortning av att vi ska ta hänsyn till Barnet, Redskapen och Omgivningen. Vad behöver barnet för att vi ska kunna skapa en väg av kommunikation. GAKK är hjälpmedelsberoende och det vi kan använda oss utav är föremål, foton/bilder, symboler och talande hjälpmedel.

Vi kan underlätta för barnen genom att tydliggöra tiden med hjälp utav bilder. Ett exempel på detta kan vara att vi har bakat bullar och barnet vill äta bullen men vet inte när vi ska få äta bullen. Vi kan då underlätta genom att visa att vi först ska gå ut och sedan ska vi äta bullen. Camilla menar att vi ska kommunicera med tydliggörande pedagogik där vi visar tid (när kommer det ske?), rummet/miljön (var kommer det ske?), innehåll (Vad kommer att ske?) och person (Vilka ska vara där?).

Efter föreläsningen om GAKK fick vi testa på att göra en bildsekvens som vi kan tänkas använda inför en aktivitet i verksamheten. Det är viktigt att tänka på vilka moment som finns med och behövs tydliggöras inför aktiviteten som väljs när vi skapar en bildsekvens för att barnet ska känna sig trygg. Vi  valde att skapa en bildsekvens inför ett besök på bokbussen. Det vi fick fundera på var bland annat vart startar vi? När ska vi gå? Hur ser vägen ut dit?  Ett tips Camilla gav var att det är bra om vi dokumenterar tillsammans med barnen och skapar en bildsekvens tillsammans med barnen. På så vis får vi alla samma erfarenheter och lättar att associera till bilderna. 

Delar med mig utav länktips vi fick utav Camilla:

Länktips för TAKK:
http://www.babblarna.se
http://www.hattenforlag.se
http://www.ling.su.se/teckenspr%C3%A5kslexikon
http://www.horselboken.se
http://www.ritadetecken.se/download (teckenbilder)
http://www.barnbibblan.se/ (skriva med handalfabetet)
www.teckna.se (bla. Teckenbilder för utskrift)
http://kommunikationforalla.blogspot.se/2011/06/tecken-till-babblarna-bockerna.html
http://www.ur.se/teckensprak/flash_holder.html (UR tågstationen)
http://www.sdr.org/teckensprak/handalfabetet/svenska-handalfabetet (handalfabetet)
http://www.spreadthesign.com/se/children (bokstavsplansch med tecken)

Länktips för GAKK:
http://papunet.net (bildbas för utskrift)
http://www.hargdata.se/ (kommunikationshjälpmedel)
http://www.dart-gbg.org/ (Data och kommunikationscentrum Göteborg)
www.sokcentrum.se (SÖK, Södra regionens kommunikationscentrum)

AKK, TAKK och GAKK kopplar jag till tre utav kursens mål:

Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

Referens:

Muntlig källa: Camilla Carlsson, TAKK, 23/2-15, Högskolan Borås

Muntlig källa: Camilla Carlsson, GAKK, 8/5-15, Högskolan Borås